Ett tack som räcker livet ut

Helt slut efter att ha varit med min son på fotbollscup i tre dagar. Tidiga mornar och sena kvällar, köra, fixa käk, passa tider, heja och hantera med/motgångar. Lite bad i älven mellan matcherna och rasta hunden som också fick följa med.

Jag tänkte "var det här värt tre dagars slit, gör det någon skillnad att jag försöker fara runt som en iller eller hade det varit bättre om jag varit hemma och jobbat, fått gräset klippt och hunnit med några av de saker jag ligger efter med hemma?"

Vid den sena middagen säger min son "tack för att du skjutsat och styrt upp med mat och tider för alla matcher".

Jag blev förvånad, först tänkte jag "vad kom det där ifrån? så där ska väl inte en 13 åring säga?"

Sedan fortsatte han "nu förstår jag varför spelare har managers, det är ju mycket att göra och fixa, du är ju helt slut även om det är jag som spelat fotboll"

Jag tog några andetag och lät mig beröras av hans ord. Det var som att mina batterier fylldes och jag kunde njuta av det jobb jag gjort.

Phu jag fick svar på min undran om det spelat någon roll att jag skjutsat och fixat! Märkte också att mitt tvivel nu var borta.

Pratade med min sambo som är bortrest och hon blev rörd till tårar och sa "tänk när vår son är pappa och hur han kommer kunna komma ihåg att du skjutsade honom och att det troligen blir något som han kommer att finna glädje att ge till sina barn".

Jag hörde min sambos ord, men min uppmärksamhet var hos min far som körde mig till matcher och som tränade hockey med mig när jag var liten. Det var jag som gav vidare nu, till min son.

När jag kan se att jag är en länk i en kedja som började tidigare än jag kan förstå och förhoppningsvis fortsätter långt in i framtiden känns livet meningsfullt.

Det förundrar mig hur enkelt det verkar vara att uppleva mening när jag får veta om det jag gör spelar roll. Jag behöver inte funderar på om jag är fantastisk eller värdelös, då jag ser att jag kan välja att skicka vidare de gåvor jag fått av andra.

Det slår mig också, tänk om min far inte vet om hur hans handlingar sipprar vidare till hans barnbarn?

Bäst jag berättar det för honom!