Empati är farligt om...
Uppdaterat: 11 okt. 2018
du ger upp på dig själv samtidigt.
För att vara kapabel till empati behöver vi kunna skilja på våra egna känslor och andras. Det betyder att vi behöver kunna ha ett eget centrum från vilket vi ger vår uppmärksamhet. Att vi inte automatiskt dras in i den andra personens känslor. Det kallas ibland sympati, att känna samma som andra.
En sammanfattning av känslomässig utveckling
1: Jag dras in i andras känslor. Det blir oftast sympati, tröst och fixa. Jag är inte kapabel att vara närvarande då jag blandar ihop mina känslor med andras.
2: Jag frigör mig från andras känslor genom att revoltera mot andras känslor, på så sätt lär jag mig skilja på vad som är mitt och vad som är ditt över tid.
3: Jag har nu lärt mig att andra känner, och att jag påverkas av det precis som andra påverkas av vad jag känner. Jag upplever större valfrihet att genuint ge av min uppmärksamhet eller inte.
Jag träffar oftast personer som är i en mellanfas där det gamla inte längre känns tillfredställande och det nya inte är installerat. Utmaningarna är rätt så olika i faserna 1 till 2 och 2 till 3.
I fasen mellan 1 och 2 handlar det om att frigöra sig från det beroende man oftast upptäckt till andras känslor, man är rätt less på att ta hänsyn, och längtar efter att få tag i sina egna konturer.
I fasen mellan 2 och 3 har man fått tag i sina egna känslor, lärt sig gilla och uttrycka dom. Nu är utmaningen att ta in andras känslor igen, men nu med förmågan att kunna hålla sina egna känslor också.
Att kunna balansera egna och andras känslor är ett av livets dilemman.
När vi ger upp på oss själva för andra eller står upp för oss själva på andras bekostnad kommer vi förr eller senare märka att vi antingen utplånat oss själva eller så har vi utplånat vår omgivning och blivit ensamma. Frågan som då tar oss upp på banan igen är hur balanserar jag mig själv med min omgivning?
Känner du igen dig i faserna jag beskriver, eller är du i en mellanfas?
Läs gärna relationsråd om du tycker det här är spännande att utforska mer.
Commenti