Ju fler känsloord, desto bättre hälsa

Vilken emoji ska du välja? Vilket runt ansikte med mun och ögon i olika lägen representerar vad du vill förmedla? Vilket uttryck riskerar att bli missförstått? Vilket känns överdrivet? Du är inte ensam över att tveka. Vi har nämligen inte, i motsatts vad som ofta antagits, inte en enhetlig universellt mänsklig förmåga att läsa ansiktsuttryck.

Uttrycket att "en bild säger mer än tusen" ord stämmer inte alltid.

När det kommer till att känna och uttrycka känslor har ord många fördelar. Att sätta ord på vad vi upplever pågår inom oss har flera positiva effekter.

Som barn hade vi inte mer än en handfull uttryck för hur det kändes, kanske glad, arg eller ledsen. Det ligger något ursprungligt i det, att vi människor upplever behag och obehag. Men tänk om två ord var det enda sätt du kunde uttrycka vad du känner. Tänk vad många nyanser du skulle missa.

Vi befinner oss alla på olika ställen på en skala från låg emotionell finkornighet till hög. Forskning har visat att hög emotionell finkornighet leder till bättre psykisk hälsa. När vi kan nyansera våra känslouttryck hjälper vi hjärnan att förutse och kategorisera vad som pågår. På så sätt får vi fler verktyg som du kan använda för att svara an på omgivningen på ett mer funktionellt sätt. Vi kan skräddarsy våra reaktioner och hantera svårare situationer eftersom vi kan anpassa vad vi gör på ett mer kalibrerat sätt.

Forskaren och författaren Lisa Feldman Barret beskriver det så här:

”Du har säkert aldrig tänkt på att ordinlärning är vägen till större emotionell hälsa, men det är helt i enlighet med neurovetenskapen om konstruktion. Ord sår begrepp, begrepp driver prediktioner, prediktioner reglerar kroppsbudgeten och kroppsbudgeten avgör hur man mår. Därför att det så att ju finkornigare vokabulär man har, desto mer precist kan den förutseende hjärnan kalibrera budgeten till kroppens behov.[1]

Det är alltid härligt att hitta forskning som stöder ens uppfattning!

En av Friare Livs storsäljare är just kortlekar med ord för att uttrycka känslor och behov. Och visst vill vi tro att det finns en anledning till att så många använder dem; alltifrån privatpersoner, skolkuratorer, psykologer och förskolor.

Lisa lovordar emotionell finkornighet ytterligare och lyfter fram ännu mer forskning.

”Människor som visar en hög emotionell finkornighet går faktiskt till läkaren mer sällan, använder mediciner mer sällan och tillbringar färre dagar på sjukhus vid sjukdomar. Det här är inget trolleri; det sker gnom hävstångseffekten av den genomsläppliga gränsen mellan det sociala och det fysiska. Lär dig alltså så många nya ord som möjligt.”

Med känslomässig finkornighet kan vi komma så nära det bara går, få andra att känna med oss och få förståelse för oss själva. Tänk vad härligt att det finns en relation mellan att utveckla emotionell finkornighet och att stärka vårt immunförsvar. En av förklaringarna är att när vi mer nyanserat kan uttrycka vad som pågår inom oss så sänks stressnivån. Vi kan bättre reglera vår kropps energi, uttrycka tydligare önskemål och ta bättre beslut för att må bra.

Så om du redan har tillgång till våra känslo- och behovskort och de har hamnat i någon låda. Ta fram dem! Använd dem på egen hand, för att prata om något dilemma med en vän eller för att leka känslocharader med dina barn. Jag hoppas du använder dem till att bli mer finkornig och inkännande både med dig själv och andra. Och om du inte har köpt några ännu, så har vi fler i vår webshop.

[1] Feldman Barret, Lisa (2020) Så skapas känslor. Hjärnans hemliga liv. Natur & Kultur. s 218.